22.01.08

Hemma från skolan idag. Egentligen pallar jag inte bara sitta hemma och glo, men min mage är så pass dålig så det hade inte funkat ifall jag hade gått till skolan.
Sjukt seg är jag också. Jag vaknade typ vid 7, eller jag hade ställt alarmet då. Och då gick jag upp och skrev en lapp till mamma att jag inte kunde gå till skolan bara för att min mage är dålig och att jag hade gått och lagt mig igen. Sen somnade jag igen och kunde sova i drygt 1 timme. Sen försökte jag somna om men det gick inte. Så jag låg och drog mig i sisådär 2,5 timma. Det var faktiskt riktigt skönt, fast huvudet har inte vaknat helt än bara för att man blir så slö när man ligger och drar sig så pass länge.
Och nu sitter jag bara här och glor. Fan vad jag har tröttnat på datorer alltså ><. Fast det finns inte mycket annat att göra när man är hemma. Men sånt är livet.

Igår fick jag äntligen titta på min favorit-film, HITTA NEMO :D. Jag och Amanda satt och sa nästan alla repliker i hela filmen xD. Det var faktiskt riktigt roligt. Plus att det var kul att få umgås med Snäckan med för en gångs skull. Mtp att jag inte är hemma så jäääätte mycket nu för tiden och hon har alla hästar och skolan och allt så blir det inte att man hinner träffas så mycket. Det är i princip ett hej på morgonen innan man sticker till skolan, och sen ett godnatt på kvällen innan man går och lägger sig. Och helgerna, då sover jag ju alltid i alvesta och hon är alltid i Ingelstad hos hästarna. Det känns rätt surt att vi inte hinner träffas så mycket mtp att det är vi två som har närmast relation mellan alla vi syskon. För iom att Myran bor i Norrköping och Stamp bor i Stockholm så träffar man ju knappt dom heller. Plus att Snäckan och jag är minst i familjen så blir det lätt att man kommer varandra väldigt nära. Fast jag saknar tiden när hela familjen var samlad. När ingen än hade flyttat hemifrån och vi hade som vana att åka till Tandådalen varje år. Det var härliga tider det. Nu efteråt så ångrar jag att jag inte följde med dit i år, bara för att liksom ha en chans att kunna umgås riktigt med hela familjen. Eller det blir ju inte hela iom att pappa inte kommer följa med fler gånger. Men det var nästan hela familjen iallafall. Men det är lite sent att komma och tänka på det nu. Förhoppningsvis åker vi dit nästa år :).

Gud, vilka minnen som ploppar upp i huvudet nu när man börjar tänka på tandådalen..
Som den gången, jag var typ 5 eller 6 tror jag, då åkte jag och pappa. Vi skulle åka huvudbacken ner till sittliften och jag åkte rätt ner som en jävla jubelidiot och hoppade på stora hoppet som är i slutet av backen. Det jag inte visste då var att det var avspärrat där för att dom höll på att träna till en hopptävling som skulle vara senare samma dag.
Haha, och som den gången, jag tror jag var ungefär lika gammal då, när jag och pappa än en gång åkte tillsammans och jag åkte rätt in i det fula oranga "skyddsstaketet" och fastnade med skidorna. Pappa bara stod och gravade åt mig och sa att jag fick ta mig upp själv. Haha. Det var lagom kul :P.

Aja, nu ska jag ut och förbränna en massa kalorier ^^,. Dom som vill får gärna ringa. Pusspuss<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0